onsdag 7 februari 2018

Teaterrecension, " Oidipus och Antigone", av: Eirik Stubö, ( vill förtydliga: Eirik Stubö stavar sitt namn med det danska Ö:et!)/ På: Dramaten i Stockholm, onsdagen 180207/ Recension av: Marika Frykholm

Jag var på Dramaten i Stockholm och såg föreställningen: " Oidipus och Antigone", författare: Den grekiske författaren: Sofokles, här uppsatt av: regissören: Eirik Stubö. ( Vill förtydliga: Eirik Stubö stavar sitt efternamn med det danska stavsättet av ö:et. )

Om handlingen:

Många av oss har hört talas om begreppet, " Oidipuskomplex", instiftat av Sigmund Freud. Detta härstämmar från den grekiska tragedin om Kung Oidipus. Kung Oidpus far, Kung Laios av staden Thebe får av oraklet i Delphi veta att hans son kommer att döda sin far och gifta sig och få barn med sin mor, Kung Laios hustru, drottning Iokaste. För att förhindra att denna ohyggliga spådom går i uppfyllelse låter Kung Laios sätta ut sin nyfödde son i ödemarken med hjälp av en herde att dö. Men det går inte som kung Laios vill för Oidipus räddas till livet av en annan herde och förs till en annan stad där den stadens kung blir hans fosterfar. Då han som vuxen får höra att han inte är äkta son till denne kung söker han upp oraklet i Delphi som berättar för honom att han ska komma att döda sin far och gifta sig med sin mor. Oidipus som av sin fosterfar fått höra att staden dit han blivit förd som nyfödd visst är hans riktige far flyr i förskräckelse och kommer så till staden Thebe. I en vägkorsning i närheten av staden Thebe möter han ett följe bestående av fem man. Han störtar den ene mannen till marken då denne har hotat honom, löser sfinxnsens gåta som lyder: " Vad är det som går på fyra ben på morgonen, två ben på eftermiddagen och tre ben på kvällen"?? Oidipus svarar då: " Människan" som först kryper på alla fyra på morgonen, sedan går upprätt på sina två ben på eftermiddagen, och då hon blir gammal på kvällen går med tre ben, det vill säga sina egna två ben och en käpp till hjälp.

Oidipus blir kung av Thebe, gifter sig med drottning Iokaste och får med henne fyra barn: sina två söner, Eteokles, och Polyneikes, och döttrarna Antigone och Ismene. Men pest utbryter i staden och oraklet i Delphi säger att enda sättet att förhindra pesten på är att finna och döma mördaren till kung Laios. Därför  utslungar kung Oidipus ett straff för den som mördat kung Laios. Han ska landsförvisas och aldrig bli emottagen av någon av staden Thebes invånaare och han ska aldrig mer se dagens ljus. Straffet slår emot honoom själv då oraklets spådom går i uppfyllelse: Det är kung Oidipus själv som har mördat kung Laios, sin egen far och gift sig med drottning Iokaste, sin egen mor som han tillsammans har fyra barn med.

I pjäsen: " Antigone" dödar sönerna Eteokles och Polyneikes varandra. Mot den nye kungen, statsmannen Kreons Iokastes bror order begraver Antigone sin ena bror och åberopar därmed staden sin familjs och statden Thebes gamla lagar om en rättvis begravning. Antigone straffas för Kreon har beordrat att den som inte lyder honom ska straffas med döden och det finns ingen möjlighet till försoning och då Antigone hänger sig i fängelsehålan tar hennes fästman Kreons son Haimon sitt eget liv då han sticker svärdet i sig och kastar sig framför Antigones fötter då hon har hängt sig.

Jag tycker att föreställningen, " Oidipus och Antigone" var väldigt välgjord med utmärkta skådespelare och fastän de var klädda i moderna kläder, kostym, klänning och kjol, så tog det ändå inte bort det antika dramats känsla av pjäsen, " Oidipus och Antigone", för det förstärkte äktheten i själva spelet. Det är en mycket välgjord scenografi i föreställningen. Och en mycket intressant målad dekor.

Jag vill varmt rekommendera att se föreställningen: " Oidipus och Antigone" av regisören: Eirik Stubö! 

Båttur med båten Gurli till Lidingö/ Frihamnen/ Tisdagen 180206/ Foton av: Marika Frykholm

Jag gjorde en jättemysig båttur till Lidingö/ Frihamnen med båten Gurli från Nybrokajen i Stockholmm tisdagen 180206. Den båtturen går bra att göra med Sl- kortet, ( som man köper för att ka på i 1 månads tid, alltså 30 dagar. )





måndag 5 februari 2018

Bokrecension: " Dolda tecken", av: Emma Asking/ Bokrecension av: Marika Frykholm

Jag läste barnboksromanen, " Dolda tecken", av: Emma Asking. Den handlar om Fabian som vill åka på skidsemester på sportlovet  medsin mamma och pappa, och sin bästa kompis Måns till Åre men istället blir medtvingad ut till sin pappas nyligen ärvda hus som ligger ute på landet i en by som heter Herrbyholm. Som sällskap blir Fabian påtvingad klassens nya ena tönt, den jämnåriga flickan Julia som har för korta byxor och joggingskor fast det är sportlov och mitt i vintern.

Jämförelsen med att ha kunnat vara tillsammans med coola bästisen Måns och tillsammans med honom åka nerför skidbackarna i Åre och spana på snygga tjejer värker i hela Fabian då han blir påtvingad Julias sällskap och att behöva vara med henne istället för tillsammans med Måns hela sportlovet är inte precis Fabians drömsemester.

Men allting blir annorlunda mot vad Fabian har förväntat sig. Huset som Fabians pappa har ärvt i Herrbyholm visar sig ha en oväntad hemlighet. En radio som inte borde ha fungerat de senaste 80 åren sätter igång och börjar sända nyhetssändningar om det Finska vinterkriget och om finska krigsbarn som blivit skickade till barnhem i Sverige, bland annat visar det sig i huset som Fabians pappa har ärvt. Och tönten Julia visar sig vara allt annat än en tönt utan blir istället en riktigt bra kompis. När Fabian dessutom träffar den söta grannflickan Tove i grannhuset så är han inte alls ledsen längre över att behöva tillbringa sportlovet ute på landet i Herrbyholm tillsammans med Julia istället för att åka skidor i Åre.

Jag tycker att barnboksromanen,  " Dolda tecken", av Emma Asking är en mycket spännande och riktigt mysig spökhistoria som jag varmt vill rekommendera alla att läsa!

onsdag 31 januari 2018

Teaterrecension, " Jag är en annan nu", av: Björn Runge/ Onsdagen 180201/ Recension av: Marika Frykholm

Jag såg föreställningei, " Jag är en annan nu", av Björn Runge på Stockholms stadsteater onsdagen 180201 med skådespelarna Ann Petren och Sofia Ledarp i de två huvudrollerna.

Författaren Björn Runge, är enligt programbladet, regissör, dramatiker och författaren. Har har, enligt programbladet gjort flera uppmärksammade scensättningar. Han har satt upp Harold Pinters, " Aska" på Göteborgs stadsteater 2006, samt enligt programbladet de egna pjäserna Dialog-Night-Order Book  på Teater Galeasen i Stockholm och " Night- Rider", på Göteborgs stadsteater 2008. Detta enligt programbladet till: " Jag är en annan nu", av: Björn Runge.

Föreställningen, " Jag är en annan nu", av: Björn Runge handlar om en mor- dotter- relation. Modern påstår hela föreställningen igenom att hon har gjort alt för sin dotter. Samtidigt som hon, modern är den mest lidande av alla mänskliga varelser. Hon hamnar efter en tids sjukdom i rullstol och det är alldeles otroligt synd om henne som får sitta ensam, instängd i sin " fågelholk", moderns ord, till lägenhet hela dagarna medan dotter lever ett spännande liv som regissör på en teater och får gå på middag som en utav 200 gäster hos kungen med personlig inbjudan av hovet med självaste kungens namnteckning.

Att dottern får ett hemskt, läskigt cancer- besked att hon har en tumör i hjärnan och har svimmat på den teater där hon är anställd som regissör något som borde göra den alltigenom omhändertagande modern än mer ömhjärtad om sin stackars cancersjuka dotter verkar dock ha totalt motsatt effekt på den extremt självupptagna modern som nu istället har gått över åt andra hållet då hon återfått styrkan i sina ben och kan gå på dom igen och därmed festa med väninnorna hela natten.

Då dottern träffar en åldersstigen, 80- årig pensionerad läkare som hon tillsammans med honom försöker få klarhet i sjukdomars uppkomst återfår livsgnistan och dottern bestämmer sig då för att hon ska fortsätta att leva.

Jag skulle vilja påstå att denna pjäs handlar om viljan till överlevnad mot alla odds då allt ser som mörkast ut och inget hopp egentligen borde finnas mer.

Jag vill varmt  rekommendera att se föreställningen, " Jag är en annan nu", av: Björn Runge med skådespelerskorna Ann Petren och Sofia Ledarp i huvudrollerna.

måndag 29 januari 2018

Teaterrecension: " Gentlemannen", på Oscars- teatern i Stockholm/ Lördagen 180127/ Recension av; Marika Frykholm

Jag såg en mycket bra musikal som heter, " Gentlemannen" på Oscars- teatern i Stockholm, lördagen 180127 med bland annat skådespelaren Henrik Dorsin som här spelar 8 av rollerna själv.

Musikalen " Gentlemannen"  utspelar sig i England i början av  1900- talet. Den unge Montagues som kallas Montys mor dör, och en gammal väninna till henne kommer på oväntat besök till Monty och berättar den högst osannolika historien enligt Monty att han, Monty skulle vara släkt med en greve som äger slottet Highhurst. Det enda problemet är att det står 8 personer i tur på att ärva grevetiteln.

Men Monty kommer på lösningen. Han tar anställning i familjeföretaget som ägs av greven som äger slottet Highurst.. Och för att komma närmre greve- titeln som ska göra honom till en gentleman så ser han till att hans släktingar " förolyckas" i olyckor som han visserligen hade kunnat räddat dom från att dö en förtidig död men avstår från att rädda livet på dom.

Monty är kär i den vackra flickan Isabella. Men då han fortfarande är en utfattig arbetare så gifter sig Isabella med en annan man. De fortsätter ändå att träffas. Men samtidigt förlovar sig Monty med en av sina vackra kusiner som också är släkt med den grevliga släkten som är ägare till slottet Highurst. Det blir ett triangeldrama som utspelas samtidigt som Monty gör sig av med den ena släktingen efter den andre för att komma närmre den eftertraktade grevetiteln.

Utöver att det är en väldigt rolig historia och en mycket spännande intriger karaktärerna emellan så är Henrik Dorsin alldeles otroligt fantastiskt bra som spelar alla de släktingar som Monty ser till råkar ut för sina  " olyckshändelser" som bringar dom sorgligt nog om livet. Det är mycket vackra klänningar som de kvinnnliga skådespelerskorna bär och mycket välgjorda kostymer och scenografin och den vackert målade dekoren är alldeles fantastiskt välgjorda.

Jag vill varmt rekommendera alla att se den mycket roliga och fartfyllda musikalen, " Gentlemannen" på Oscars- teatern i Stockholm!

tisdag 9 januari 2018

Bokrecension: " Månfågel", av: Ingelin Angerborn/ Recension av: Marika Frykhollm

Jag läste en jättebra barnboksskräckhistoria som heter: " Månfågel" av författarinnan: Ingelin Angerborn.

" Månfågel" av: Ingelin Angerborn handlar om en flicka som heter Vendela som känner sig mycket ensam för att hennes mamma precis har dött och hennes  bästa kompis och klasskompis Minna precis har flyttat med sin familj till England.

Men allt blir bättre då Vendela har skrivit ett brev som hon har lagt nere vid stenarna vid ån i staden som hon och hennes far bor i där hon har skrivit om att hon behöver en vän i sin ensamhet. Hon får nämligen svar från en pojke i hennes ålder. Pojken heter Wilhelm Silveus och hans far är en aktad läkare som heter Josef Silveus som är mycket sträng och inte tycker om Wilhelm och som tycker att han ska bli läkare och gå i hans fotspår istället för att åka till Paris som Wilhelm vill och bli konstnär.

Det enda problemet är att brevet och Wilehelm är från 1887 och Vendela lever på 2000- talet 2012.

Vendela börjar motvilligt bli kompis med grannflickan som hon och bästa kompisen Minna kallar för konstiga Cornelia. Det visar sig att Cornelia i själva verket är en jättetrevlig flicka med en moster som säger att hon är en riktig häxa som kallar sig för Månstråle men som i verkligheten heter Anna. Cornelias moster, häxan Månstråle som egentligen heter Anna hjälper Vendela och Cornelia att hjälpa Wilhelm Silveus att undkomma i en brand som ägde rum i hans tid, på 1800- talet. Men Wilhelms brev är från år 1887.

Jag tycker att barnboksskräckhistorien, " Månfågel" av författarinnan Ingelin Angerborn är en jättebra och en perfekt mysig, med lagom mycket skräckinslag, historia. Det är en välskriven roman om hur det kan vara då man känner sig ensam och övergiven och behöver någon att prata med. Jag vill varmt rekommendera alla att läsa denna bok!

måndag 8 januari 2018

Bokrecension: " De tysta stegen bakom"/ Bokrecension av: Marika Frykholm

Jag har läst en barnspökhistoriebok som heter: " De tysta stegen bakom". " De tysta stegen bakom" är en riktigt ruggig spökhistoria som handlar om flickan Elsa som tillsammans med sina föräldrar flyttar till en gammal herrgård ute på landet för att Elsas föräldrar där vill starta ett pensionat.

Men det spökar på den gamla herrgården och det är bara Elsa som kan kan märka spöket Elenoras närvaro. För det är bara henne som Elenora spökar för. Elenora var en flicka som levde för längesedan på 1800- talet och omständigheterna kring hennes död är väldigt oklara. Hemska händelser inträffar som gör att Elsa måste ta reda på sanningen om vem som egentligen var orsaken till att Elenora dog.

Men Elsa får hjälp av sin nye kompis Anton som är brorson till det falska mediet Andlige Allen som Elsa i sin nöd och i sitt behov att få hjälp vänder sig till trots sin pappas förbud att ha något med Andlige Allen eller hans affär att göra.

Jag tyckte att  barnboksspökhistorien, " De tysta stegen bakom" är en jättespännande och väldigt nervkittlande spökhistoria full med allt som hör till en bra spökhistoria till. Det är en hemsk , spöklik stämning boken igenom som då flickan Elsa plötsligt pågrund av spöket Elenora blir förvandlad till ett spöke själv. Men som tur är så får hon Andlige Allens brorson Anton till sin hjälp.

Jag vill varmt rekommendera alla att läsa " De tysta stegen bakom"! Själv hittade jag den på Stockholms stadsbiblliotek.