Schulz goes Kafka/ Stadstteatern i Stockholm 12/ 12/ 28

Jag var på Stockholms Stadsteater och såg föreställningen: Schulz goes Kafka, av Agneta Pleijel, en mycket bra, men samtidigt både dyster och oerhört sorglig pjäs om den polske judiske konstnären, och författaren Bruno Schulz  ( som  på Stockholms stadsteater spelas av Peter Bergared)  som tack vare sin polska, katolska fästmö Josefina Szelinska ( som på Stockholms Stadsteater spelas av Odile Nunes)  översätter Franz Kafkas roman Processen till polska. Men eftersom tiderna var som dom var så fick inte fästmön Josefina Szelinska stå som översättare till Processen utan det blev Bruno Schulzes namn som stod som översättare.

I pjäsen då Bruno Schulze tampas med hur han ska skriva efterordet till  Processen av Franz Kafkas roman dyker själve författaren Franz Kafka ( här spelad av Per Sanberg) upp i egen hög person fast han inte lever längre och Bruno Schulze och Kafka har långa litterära samtal om litteratur och vad saker egentligen har för betydelse i litteraturens värld samt om deras respektive barndom och hur fäder kan vara.

Jag tyckte att Agneta Pleijels pjäs Schulz goes Kafka var en mycket bra, sorglig och även en tänkvärd pjäs som också handlade om hur judarna hade det i de judiska gettona i Polen under Nazisternas ockupation av Polen under det Andra Världskriget.

Julkonsert med Mikaeli kammarkör i Adolf Fredriks kyrka i Stockholm/ 12/ 12/ 16

Söndagen den 12/ 12/ 16 var jag på Mikaeli kammarkörs julkonsert i Adolf Fredriks kyrka i Stockholm. Det blev en alldeles otroligt stämningsfylld känsla med den härliga kammarkörens vackra sånger.

Först tågade damerna i kören i sina röda dräkter in i kyrkan sjungandes engelsmannen Benjamin Brittens vackra A Ceremony of Carrolls, det vill säga typiska traditionsenliga engelska julsånger

Sen tågade herrarna i kören in och hela kören slog över till dom glädjefyllda tonerna av den Argentinska tonsättaren Ramirez: Navidad nuestra. Dessa spanska sånger bygger på det Argentinska julevangeliet.

Mikaeli kammarkörs julkonsert fortsatte med flera Engelska Christmas carrolls, blandannat den välkända julsången: We wish you a Merry Christmas.

Hela publiken fick även under dirigenten Anders Evys ledning sjunga: Nu tändas tusen juleljus och Anders Eby såg till att vi i publiken i den vackra Adolf Fredrik kyrkan sjöng med på rätt ställen!

Jag vill härmed tacka hela Mikaeli kammarkör för denna otroligt fina julkonsert upplevelse! Och hoppas snart få uppleva denna körs sångarglädje snart igen!

Stolthet och fördom- 1700- tals kvinnokonst på Nationalmusèet i Stockholm/ 12/ 12/ 16

Söndagen den 12/ 12/ 16 var jag på Nationalmusèet i Stockholm och såg en utställning om kvinnokonst som hette: Stolthet och fördom- samma titel som den välkända romanen av Jane Austen,
.Men därmed slutade också  alla likheter med den berömda författarinnans roman.

 Själva  konstutställningen handladeistället  om kvinnor på 1700-talet som lycktats göra sig ett namn och bli erkända- om inte annat så som etablerade amatörkonstnärinnor. Särskilt om de hade en bror, eller konstnärsskapande föräldrar som kunde förmedla bra lärare och konstnärsprofessorer till dom.

Dessa konstnärlgit begåvade kvinnor kom från en miljö- där särskilt inom adeln det ansågs höra till god ton och bildning att kunna måla, sjunga, och tala flera olika språk. Konstnärinnorna själva kunde till skillnad från sina mera lyckligt lottade bröder inte ta del i långa utlandsresor men de kunde få hämta inspriation till sina verk av dessa deras bröders utlandsvistelser.

Jag tyckte det var en mycket intressant och ytterst sevärd utställning som jag gärna vill rekommendera så länge den finns tillgänglig på Stockholms Nationalsmuseum.

La Cage aux Folles, på Oscars/ höstterminen 2013

Jag var på musikalen La Cage aux Folles på teatern Oscars i december 2013 och tyckte det var en alDeldeles otroligt underbar och sevärd föreställning som jag tänkte beskriva här.

La Cage aux Folles utspelar sig i Frankrike och handlar om ett homosexuellt par där den ena partern har en son som är helt klart heterosexuell och bara drömmer och talar om flickor hela tiden.

Så träffar sonen till den ene homsosexuella partnern en flicka vid namn Ann som sonen älskar över allt annat och ska gifta sig med. Det finns bara ett litet problem: Ann har superkonservativa föräldrar där pappan är en mycket framstående politiker som värnar om den heterosexuella familjeidyllen bestående av mamma, pappa, barn.

Det är med andra ord bäddat för förvecklingar. Den ene homosexuella partnern, Albin som stått som mamma till sonen som ämnar gifta sig ( spelad av Loa Falkman) tvingas klä ut sig till kvinna då sonens riktiga mamma uteblir.

Det är en härlig musikal med många fantastiska dans och sångnummer och jag vill absolut rekommendera att se denna föreställning så länge den går på Oscars!

Den nya Twilight- filmen: Breaking Downs

Jag var på bio och såg den nya Twilight- filmen: Breaking Downs om vampyrerna Edward och Bella och deras dotter som är halvt dödlig människa halvt odödlig.

Jag tyckte den var jättebra särskilt som jag i vanliga fall är jätterädd för skräckfilmer men den nya Twilight- filmen Breaking Downs tycker jag kan snarare kategoriseras under rubriken " gullig kärleksfilm om vampyrer" ! Snarare än som en skräckfilm.

Filmen handlar om vampyrerna Edwards och Bellas kärleksförhållande samt om kampen mellan det onda och det goda. Det är två grenar av olika sorter. vampyrer som slåss mot varandra eftersom motståndarsidan inte tror på att vampyrerna Edwards och Bellas dotter är till hälften dödlig  Hon föddes medan Bella fortfarande var människa innan hon blev pånyttfödd som vampyr.

För att vara en person som jag själv som är jätterädd för skräck och vampyrgenren så tycker jag att filmen Breaking Downs verkligen var jättebra, superromantisk och absolut sevärd!